Hem
Tidningen Bi-lagan
Tema
Kurser
Inköp
Kontakter för skolan
Länkar
Säkerhet
Utmaningen
Nyhetsbrev
 


Mikroskopering

   About us | Om oss | Webbkarta | Nytt på sajten
 

Hur gör man på olika ställen i Sverige?

Några röster om att undervisa i bioteknik på gymnasiet.

Hur gör man i
...i Skövde
...i Motala
...i Stockholm?
...på Nacka gymnasium?

Hur arbetar man med bioteknik i Skövde?

Erik Westergren på Västerhöjdsgymnasiet i Skövde berättar om att han startade med bioteknik för ganska många år sedan nu. Han har laborerat inom området framförallt på breddningskursen i biologi. När han började gick han den långa vägen. Han hittade några laborationsbeskrivningar och startade sedan från scratch med att köpa in primers och allt annat som behövdes och fick det till slut att fungera. Men det tog mycket tid och mycket tankemöda.

Men sedan fick han hjälp genom att gå kurser. Bland annat en på Kristineberg, anordnad av Elisabeth Strömberg, där några lärare från det engelska NCBE medverkade. Kursen gav en verklig kick och medförde också att han började köpa färdiga kit från England.

Till nästa år kommer utbudet av bioteknikkurser på Västerhöjdsgymnasiet att förändras radikalt. För ett par år sedan fick de nämligen ett uppdrag från den politiska nämnden att utveckla en inriktning på NV-programmet som innehåller kurserna bioteknik, mikrobiologi och genetik, medicinsk grundkurs samt medicinsk fysik. Motivet till satsningen från politikernas sida var att man ville göra skolan mer attraktiv på en konkurrensutsatt marknad. Det här har gett dem möjligheter att både förbereda sig genom att de fått viss nedsättning i tjänsten för att förbereda och sätta sig in kurserna och genom att de har fått extra medel till att köpa in utrustning.

Erik påpekar att det han efterlyser är bra labbar och tid att sätta sig in i dem, tid att reflektera kring och tänka ut bra sätt att närma sig de här områdena eftersom lärarverkligheten är stressad och fylld av många motstridiga krav.

Han efterlyser också ett nätverk bland lärare som håller på med de här sakerna, ett nätverk där man kan utbyta idéer och hjälpa varandra.

Motala

Lennart Wallstedt och Rune Davidsson i Motala har jobbat med bioteknik i ett par år nu. De har en valbar bioteknikkurs på 100 poäng. De delar upp den i tre ungefär lika stora delar; mikrobiologi, genteknik och bioteknik.

De jobbar mycket med färdiga kit, till exempel: PCR – fånga brottsling (från BioRad) och genetiska fingeravtryck med restriktionsenzymsklyvning (från NCBE). Deras erfarenhet är att kiten fungerar bra och sparar tid för dem som lärare. Det är bara en av labbarna de köper som de ibland har problem med att få att fungera. Det är en transformeringslabb där bakterier skall transformeras till att få förmågan att producera ett blått färgämne. Men de använder labben i alla fall för det brukar alltid fungera för någon grupp i varje klass. De gör också odlingsförsök och enzymlabbar.
I det stora hela jobbar de mycket laborativt och det gillar eleverna. De har nu köpt in ett kit där man kan diagnostisera GMO-livsmedel med hjälp av PCR. Det man skall detektera i kitet är de rester av DNA från jordbakterien Agrobacterium som skall finnas i GMO-livsmedel.

På frågan var de har lärt sig det de kan om bioteknik så svarar de att det var så länge sedan de läste biologi – så den har de ingen större nytta av nu. Vad de har gjort är att de har varit på kurser och fortbildat sig.

Är det dyrare att hålla på med bioteknik än andra laborationer?

–Ja, initialt, man måste ju köpa in en del utrustning som autoklav, inkubator (värmeskåp), PCR-maskin, pipetter m.m. Sedan kostar det att köpa kiten varje år. Så det är inte helt gratis.
Men det är viktigt att inse att det har ett marknadsföringsvärde. Varje elev som väljer deras skola på grund av att den har en modern och intressant undervisning är ju i dagens skolvärld värd pengar.

En viktig del i kursen är de etiska frågeställningarna, som de arbetar med genom debatter och rollspel. Det kan handla om GMO och fosterdiagnostik. Vad skall vi använda biotekniken till – vilka gränser bör vi sätta. De funderar också på att dra igång en "lightvariant" av kursen riktad mot Samhällsprogrammet. En kurs där man inte kräver mer än NkB som förkunskap.

Stockholm

Anna Ståhlberg och Eva Lindgren Jacobsson arbetar på Internationella kunskapsgymnasiet respektive Tyresö gymnasium. Anna är precis nyutexaminerad medan Eva arbetat som lärare längre.

Eva har haft inslag av bioteknik länge på biologi breddningskursen men funderar nu på att starta med bioteknik 100p. Något hon förbereder själv och på eget initiativ för att hon tycker att det är kul att göra nya saker.
Anna undervisar i bioteknik 100 p. Hon upplever det som att hon egentligen inte har någon koll utan får lösa alla problem efterhand som de uppstår. Hon har haft stor nytta av Helix-boken och dess lärarpärm, som hon tipsades om när hon gjorde sin praktik i Solna. En annan lösning som hon hittade när hon upptäckte att hon inte hade den utrustning som behövdes var att åka till vetenskapens hus på Karolinska institutet och labba där med sina elever.

Bägge tycker att det är både viktigt och bra med bioteknik på schemat. Dels så är eleverna intresserade av sådana saker, inte minst tack vare alla CSI-program på TV. Vilken betydelse det har visade sig när Eva satte underrubriken kriminalteknik på sin breddningskurs. Då fördubblades antalet sökande. Det är också viktigt att man som lärare känner att man gör något modernt. Båda tycker att skolverkets kursplan är bra och ger ett stöd och de betonar att det är viktigt att också föra in etikdiskussioner i undervisningen. Bioteknik är i allra högsta grad tvärvetenskapligt. Forskningen går snabbt – men etikdiskussionerna står stilla upplever de.

 

Nacka gymnasium

På Nacka gymnasium har de hållit på med bioteknik i sex år nu berättar Susanne Mellvig. Det började med att några lärare gick Göteborgs universitets bioteknikkurs på Kristineberg. När de kom tillbaka var de eld och lågor och pratade med sina rektorer som också sade ja till deras idéer. Så sedan året efter läser alla naturvetare 100p bioteknik i trean.
De upplever att det finns flera fördelar med detta. Dels så speglar kurssammansättningen bättre den biologiska kunskapsexplosion som skett de senaste åren. Det ger dem också mer utrymmer i både biologi och kemikurserna eftersom en del avsnitt kan lyftas ut ur dessa och placeras inom biotekniken.

Det är en laborativ kurs och de brukar vara tre lärare som hjälps åt med de 75 elever som läser den samtidigt. Till en del laborationer inom genteknik har de ett upparbetat samarbete med Vetenskapens hus. De samarbetar också med ett bakteriologiskt laboratorium på ett sjukhus. Där får eleverna titta på riktiga odlingsplattor mm. De har också bjudit in olika forskare som har kommit och pratat.

För att kunna bedriva undervisningen som de vill och vara flexibla när det gäller laborationer och studiebesök har de frilagt hela onsdagseftermiddagarna från 13–17. Ibland arbetar de hela den tiden och ibland kortare, det viktiga är att de har möjligheten att disponera mer tid när de behöver.

De får väldigt bra utvärderingar av kursen. En bidragande orsak är att det finns en flexibilitet också för eleverna. Av alla rapporter och inlämningsuppgifter under kursen behöver de lämna in 85%, vilket gör att en elev kan missa en labb utan att det är en katastrof för betyget.

 


Kontakta oss »