Hur gör man i
...i Skövde
...i Motala
...i Stockholm?
...på Nacka gymnasium?
Hur arbetar man med bioteknik i Skövde?
Erik Westergren på Västerhöjdsgymnasiet i Skövde berättar om att han startade med bioteknik för ganska många år sedan nu. Han har laborerat inom området framförallt på breddningskursen i biologi. När han började gick han den långa vägen. Han hittade några laborationsbeskrivningar och startade sedan från scratch med att köpa in primers och allt annat som behövdes och fick det till slut att fungera. Men det tog mycket tid och mycket tankemöda.
Men sedan fick han hjälp genom att gå kurser. Bland annat en på Kristineberg, anordnad av Elisabeth Strömberg, där några lärare från det engelska NCBE medverkade. Kursen gav en verklig kick och medförde också att han började köpa färdiga kit från England.
Till nästa år kommer utbudet av bioteknikkurser på Västerhöjdsgymnasiet att förändras radikalt. För ett par år sedan fick de nämligen ett uppdrag från den politiska nämnden att utveckla en inriktning på NV-programmet som innehåller kurserna bioteknik, mikrobiologi och genetik, medicinsk grundkurs samt medicinsk fysik. Motivet till satsningen från politikernas sida var att man ville göra skolan mer attraktiv på en konkurrensutsatt marknad. Det här har gett dem möjligheter att både förbereda sig genom att de fått viss nedsättning i tjänsten för att förbereda och sätta sig in kurserna och genom att de har fått extra medel till att köpa in utrustning.
Erik påpekar att det han efterlyser är bra labbar och tid att sätta sig in i dem, tid att reflektera kring och tänka ut bra sätt att närma sig de här områdena eftersom lärarverkligheten är stressad och fylld av många motstridiga krav.
Han efterlyser också ett nätverk bland lärare som håller på med de här sakerna, ett nätverk där man kan utbyta idéer och hjälpa varandra.
Lennart Wallstedt och Rune Davidsson i Motala har jobbat med bioteknik i ett par år nu. De har en valbar bioteknikkurs på 100 poäng. De delar upp den i tre ungefär lika stora delar; mikrobiologi, genteknik och bioteknik.
De jobbar mycket med färdiga kit, till exempel: PCR – fånga brottsling (från BioRad) och genetiska fingeravtryck med restriktionsenzymsklyvning (från NCBE). Deras erfarenhet är att kiten fungerar bra och sparar tid för dem som lärare. Det är bara en av labbarna de köper som de ibland har problem med att få att fungera. Det är en transformeringslabb där bakterier skall transformeras till att få förmågan att producera ett blått färgämne. Men de använder labben i alla fall för det brukar alltid fungera för någon grupp i varje klass. De gör också odlingsförsök och enzymlabbar.
I det stora hela jobbar de mycket laborativt och det gillar eleverna. De har nu köpt in ett kit där man kan diagnostisera GMO-livsmedel med hjälp av PCR. Det man skall detektera i kitet är de rester av DNA från jordbakterien Agrobacterium som skall finnas i GMO-livsmedel.
På frågan var de har lärt sig det de kan om bioteknik så svarar de att det var så länge sedan de läste biologi – så den har de ingen större nytta av nu. Vad de har gjort är att de har varit på kurser och fortbildat sig.
Är det dyrare att hålla på med bioteknik än andra laborationer?
–Ja, initialt, man måste ju köpa in en del utrustning som autoklav, inkubator (värmeskåp), PCR-maskin, pipetter m.m. Sedan kostar det att köpa kiten varje år. Så det är inte helt gratis.
Men det är viktigt att inse att det har ett marknadsföringsvärde. Varje elev som väljer deras skola på grund av att den har en modern och intressant undervisning är ju i dagens skolvärld värd pengar.
En viktig del i kursen är de etiska frågeställningarna, som de arbetar med genom debatter och rollspel. Det kan handla om GMO och fosterdiagnostik. Vad skall vi använda biotekniken till – vilka gränser bör vi sätta. De funderar också på att dra igång en "lightvariant" av kursen riktad mot Samhällsprogrammet. En kurs där man inte kräver mer än NkB som förkunskap.
