Hem
Tidningen Bi-lagan
Tema
Kurser
Inköp
Kontakter för skolan
Länkar
Säkerhet
Utmaningen
Nyhetsbrev
 



   About us | Om oss | Webbkarta | Nytt på sajten
 

Introduktion
Byggnad och funktion
Böcker och webbsidor
Ekologi
Mekanismer
Molekylärbiologi
Styrdokument
Jordens och organismvärldens utveckling
Vetenskapshistoria

 

EVOLUTION – BYGGNAD OCH FUNKTION

Traditionellt har jämförande anatomi använts för att visa släktskap mellan organismer och exempel som visar nervsystemets, kärlsystemets och skelettets byggnad för olika organismgrupper brukar förekomma i läroböcker.

Det finns också flera klassiska exempel på evolutionära utvecklingslinjer som exempelvis hästens och elefanternas utveckling. Nedan ges några exempel på evolution av växter och djur.

Bilden visar en genetisk förändring hos gulsippa som medför att antalet kronblad mångfaldigas.


Foto: Britt-Marie Lidesten
Växter
Två exempel från växternas värld visar hur förändringar i växternas byggnad är kopplande till genetiska förändringar.
Ett blommornas ABC. Efter Linné s 33
Variation i naturen. Efter Linné s 35–38

Djur
Nya fynd av fossil klargör utvecklingen från fiskar till fyrfota ryggradsdjur.
Vad ska fossil vara bra för? Bi-lagan nr 3 2008, s 9–11

Att dissekera fisk brukar vara en vanlig laboration i skolan. Ge dissektionen en evolutionär aspekt genom att välja fiskar som är anpassade för olika levnadssätt.
Inom kort kommer en dissektionsbeskrivning med jämförelse mellan rovfisk och växtätande fisk att publiceras i webbtidningen Bioscience explained, vol 4, nr 2.

Likheter och skillnader mellan organsystemen kan också studeras vid dissektioner av arter som representerar olika grupper av ryggradslösa djur och ryggradsdjur. Exempelvis kan man jämföra nervsystem, hjärt-kärlsystem, sinnesorgan, skelett, muskler, matsmältningsorgan och könsorgan.

Forskning inom embryologi inklusive den genetiska styrningen av embryonalutvecklingen ger möjlighet att bättre förstå den evolutionära bakgrunden. Ett par av nobelprisen i Fysiologi eller Medicin är intressanta i sammanhanget. 1995 gick priset till E. Lewis, C. Nüsslein-Volhard och E. Wieschaus för upptäckter av hur den genetiska kontrollen sker under embryonalutvecklingen av bananfluga. nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/1995/index.html

År 2002 tilldelades S. Brenner, H. Horvitz och J. Sulston nobelpriset för upptäckterna av "genetisk reglering av organutveckling och programmerad celldöd", forskning som visar hur utvecklingen av enskilda celler i ett embryo kan följas.
nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2002/press-sv.html
nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2002/index.html

 

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik
vid Uppsala universitet i samarbete med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet),
Skolverket och Biologilärarnas förening.
www.bioresurs.uu.se