Hem
Tidningen Bi-lagan
Tema
Kurser
Inköp
Kontakter för skolan
Länkar
Säkerhet
Utmaningen
Nyhetsbrev
 



   About us | Om oss | Webbkarta | Nytt på sajten
 

Introduktion
Byggnad och funktion
Böcker och webbsidor
Ekologi
Mekanismer
Molekylärbiologi
Styrdokument
Jordens och organismvärldens utveckling
Vetenskapshistoria

 

EVOLUTION – MEKANISMER

Darwin samlade iakttagelser som stöd för evolutionsteorin under många års tid. Han studerade bl.a. hur systematiskt urval av tamduvor kunde förändra djurens utseende och drog slutsatser om hur organismer i naturen kan förändras.

De slutsatser som han kom fram till kan kortfattat formuleras enligt följande: Det föds fler individer än de som kan överleva eftersom naturens resurser är begränsade. Det finns individuella variationer beträffande egenskaper. Individer med gynnsamma egenskaper får tillgång till mer resurser och kan därmed få större avkomma. Egenskaper är i större eller mindre utsträckning ärftliga. Dessa principer är fortfarande grundläggande för evolutionsteorin.

Darwin ansåg att små successiva förändringar av organismer efter hand kan leda till större skillnader. Idag vet vi att det handlar om förändringar av DNA, mutationer. Vid mitten av 1800-talet var principerna för nedärvning av egenskaper inte allmänt kända och Darwin hade därför inte någon tillfredsställande förklaring till hur egenskaper ärvs. Kunskaper inom genetik och molekylärbiologi ger nu ett starkt stöd för de iakttagelser som Darwin gjorde.

Det går inte att säga att utvecklingen generellt går från enklare till mer komplicerade strukturer och organismer, eller från något sämre till något bättre. Evolutionen har lett till mer komplexa former likaväl som till förenklingar. Den har i sig inget mål och inget syfte, och är en process som ständigt pågår. Evolutionen är en vetenskaplig förklaringsmodell, en teori, som genomsyrar hela den biologiska vetenskapen. Den ifrågasätts inte av seriösa forskare idag.

Evolution är grunden. Efter Linné s 6–7

Perspektiv på Darwin. Bi-lagan nr 3 2008 s 3–4

Kan slumpen designa? Bi-lagan nr 3 2008 s 16–18

Delområdet Evolution och molekylärbiolog, visar på material som ger en molekylärbiologisk bakgrund till evolutionen.

Arter förändras
Arten är den viktigaste taxonomiska enheten och är grunden för klassificering av organismer, men det är inte självklart hur arter avgränsas. Under årmiljonernas lopp har organismerna förändrats så att nya arter uppkommit. Förändringarna sker i allmänhet gradvis och var gränsen mellan två arter ska dras är ofta diskutabelt.

Den generella förklaringen till hur artbildning går till är att en population av någon anledning splittras upp geografiskt. Delpopulationerna isoleras och evolutionen leder till olika specialiseringar beroende på skilda miljöförhållanden.

På webbsidan från Charles Darwin Foundation (www.darwinfoundation.org) finns bl.a. beskrivningar av arter och miljöer på Galapagosöarna.
Peter och Rosemary Grant har arbetat på Galapagosöarna sedan 1973 med att kartlägga evolutionära förändringar av Galapagosfinkar är. På deras webbsida finns vetenskapliga artiklar som beskriver forskningsresultaten: explore-evolution.unl.edu/grant.html

Massdöd och flaskhalsar
Under jordens historia har det förekommit perioder då omfattande förändringar av miljön ägt rum. Organismerna utsattes då för ett starkt tryck, många individer dog ut och endast de som hade egenskaper som var anpassade till den förändrade miljön överlevde och fortplantade sig. När en population på detta sätt minskar kraftigt i storlek och genomgår en så kallad flaskhals (bottlenecks) kommer gener att bevaras mer eller mindre slumpmässigt. Egenskaperna hos individerna i populationen innan miljöförändringen inträffade kan därför skilja sig från egenskaperna hos individerna efter minskningen. Detta är en av förklaringsmodellerna till att populationer förändras och nya arter utvecklas. Man räknar med att fem perioder med omfattande massdöd har förekommit under jordens historia. Den kanske mest kända inträffade för 65 miljoner år sedan och innebar att de stora dinosaurierna dog ut. Många anser att en sjätte period med massutrotning av organismer beror på människan och inleddes med industrialiseringen.

Se webbsidan Understanding Evolution om bl.a. bottlenecks. http://evolution.berkeley.edu/evosite/evo101/IIID3Bottlenecks.shtml

Plattektonik och livets historia. Bi-lagan nr 3 2008 s 6–8

 

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik
vid Uppsala universitet i samarbete med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet),
Skolverket och Biologilärarnas förening.
www.bioresurs.uu.se