Hem
Tidningen Bi-lagan
Tema
Kurser
Inköp
Kontakter för skolan
Länkar
Säkerhet
Utmaningen
Nyhetsbrev
 



   About us | Om oss | Webbkarta | Nytt på sajten
 

Introduktion
Byggnad och funktion
Böcker och webbsidor
Ekologi
Mekanismer
Molekylärbiologi
Styrdokument
Jordens och organismvärldens utveckling
Vetenskapshistoria

 

EVOLUTION I GYMNASIETS STYRDOKUMENT

Evolution i BiA och BiB. Bi-lagan nr 3 2008 s 24–45

Styrdokumenten för biologi på gymnasiet ger ett starkt stöd för att evolutionära frågeställningar ska prägla undervisningen.

Under ämnet Biologi står bland annat följande:

"Utbildningen syftar även till att ge sådana kunskaper som stimulerar till ett aktivt deltagande i samhällsdebatten utifrån ett biologiskt perspektiv. Däri ingår att fördjupa kunskapen om de evolutionära processer som ligger till grund för organismernas mångfald och släktskap."


Illustration Ola Lundström
"Biologi är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och betingelser."

"Liv karaktäriseras av en hög grad av ordning. Denna kan beskrivas i ett system av olika nivåer från molekyl ända upp till ekosystem. För varje ny nivå inträder nya samband och frågeställningar. Biologiämnet behandlar såväl den biologiska organisationen som växelverkan mellan och inom nivåerna. Evolutionsteorin är grundläggande vid studiet av denna växelverkan."

"Vetenskapliga framsteg inom biologin har haft och har stor betydelse för människans världsbild. Teorier om livets uppkomst och utveckling påverkar människans syn på sig själv som människa och biologisk varelse."

"Biologi A presenterar naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst och utveckling. Artsammansättningen i ett ekosystem liksom organismernas beteende belyses utifrån ett evolutionärt perspektiv."

Biologi B: "Molekylärbiologiska och evolutionära aspekter skall ge fördjupade kunskaper om systematik och livets utveckling på jorden."

Med fördel integreras frågeställningar som rör evolution i biologikurserna som helhet. Nedan ges några reflektion kring hur evolutionära tankegångar kan komma in i biologiundervisningen. Utgångspunkt är några viktiga delområden inom biologiämnet.

Cellbiologi och molekylärbiologi

I kursplanen för BiB står målformuleringen: "ha kunskap om prokaryota och eukaryota cellers byggnad och funktion samt virus byggnad och livscykel". Att diskutera vad som kännetecknar liv och vad som är en levande organism är en naturlig start för biologiundervisningen. Indelningen i de tre domänerna Bacteria, Archaea och Eukarya bygger på skillnader i DNA och hur DNA organiseras. Att jämföra celler från Bacteria och Eukarya och sedan fortsätta med att jämföra celltyper inom Eukarya (alg-, växt-, djur- och svampceller), samt studera och diskutera funktion och byggnad hos kloroplaster och mitokondrier leder till förståelse för organismvärldens evolution.

Vad är liv och hur undersöker forskare gränserna för livet. Efter Linné, s 3–5.
Molekylärbiologiskt perspektiv. Efter Linné, s 8-12
Evolution på molekylnivå, Bi-lagan 3-2008 s 19–21.
Beskrivning av olika typer av celler. Efter Linné, s 17–21, 24, 26–27. Efter Linné, s 15. Laboration: Är ärtor levande?

Ett flertal övningar i bioinformatik visar hur fritt tillgängliga databaser och gratisprogram från Internet kan användas för att lösa molekylärbiologiska frågeställningar. Efter Linné, s 13–15.
Efter Linné, s 15. Släta och skrynkliga ärtor – vilka är orsakerna? Laborationen kopplar Mendels klassiska försök med ärtor till ett cell- och molekylärbiologiskt perspektiv.
Försök med bakterier beskrivs, bland annat hur en Winogradskykolonn tillverkas. Efter Linné, s 22–23.
Uppgifter om cyanobakterier. Laborationen med separation av plastidfärgämnen ges här en evolutionär aspekt. Efter Linné, s 25.
Laboration med Euglena. Efter Linné, s 27.

Ekologi

Evolutionens mekanismer förutsätter att det finns en variation mellan individer som ger olika förutsättningar vid det naturliga urvalet. Genom att diskutera artbegreppet och studera variationen av egenskaper inom en population kan elever få förståelse för evolutionens mekanismer och vilken betydelse miljöfaktorer har.
Översikt över organismgrupper och variation av egenskaper. Efter Linné, s 17–39. Exempelvis handlar sidorna 28–29 om mikroskopstudier av grönalger.

Systematik

I målen för kursplanen i BiA står att eleven ska "ha kunskap om principer för indelning av organismvärlden samt hur bestämning av organismer utförs". I kursplanen för BiB står: "Molekylärbiologiska och evolutionära aspekter skall ge fördjupade kunskaper om systematik och livets utveckling på jorden". Dagens forskning inom systematik bygger till stor del på molekylärbiologiska metoder. Systematik kan kopplas till evolutionen av de levande organismerna liksom även till ekologiska undersökningar, se ovan.

Ekologi kombineras med systematik i ett evolutionärt perspektiv. Efter Linné, s 17–39.

Bioinformatikövningar och laborationer som visar hur en systematisk indelning utifrån molekylärbiologiska metoder går till. Efter Linné, s 13–15.

Vad ska fossil vara bra för? Bi-lagan 3-2008, s 9–11.

Genetik - molekylärgenetik

För att förstå evolutionens mekanismer krävs ett genetiskt och ett molekylärbiologiskt perspektiv.

Flera avsnitt med molekylärbiologiskt perspektiv. Efter Linné, s 8–13.
Evolution på molekylnivå, Bi-lagan 3-2008, s 19–21.

Se ovan angående bioinformatikövningar och laborationer.

Organismers byggnad och funktion

I målen för BiB står: "ha kunskap om sambandet mellan evolution och organismernas funktionella byggnad och livsprocesser".
Traditionellt har jämförande anatomi använts för att visa släktskap mellan organismer och exempel som visar nervsystemets, kärlsystemets och skelettets byggnad för olika organismgrupper brukar förekomma i läroböcker. Forskning inom embryologi inklusive den genetiska styrningen av embryonalutvecklingen ger möjlighet att bättre förstå den evolutionära bakgrunden. Ett par av nobelprisen i Fysiologi eller Medicin är intressanta i sammanhanget. 1995 gick priset till E. Lewis, C. Nüsslein-Volhard och E. Wieschaus för upptäckter av hur den genetiska kontrollen sker under embryonalutvecklingen av bananfluga. År 2002 tilldelades S. Brenner, H. Horvitz och J. Sulston nobelpriset för upptäckterna av "genetisk reglering av organutveckling och programmerad celldöd", forskning som visar hur utvecklingen av enskilda celler i ett embryo kan följas.

Artikeln Ett blommornas ABC beskriver hur utvecklingen av blommans delar kan spåras i växternas arvsanlag. Efter Linné, s 33-34.

Vad ska fossil vara bra för? Bi-lagan 3-2008, s 9–11.

Dissektioner, Bi-lagan 3-2008, s 11.

Evolution

I målen för BiA står: "ha kunskap om naturvetenskapliga teorier rörande livets uppkomst och utveckling".
Evolutionära aspekter kan med fördel tas upp i samband med olika avsnitt av biologin. Det finnas dock anledning att avsätta tid för ett specifikt evolutionsavsnitt. Frågeställningar kring evolutionen ger en självklar möjlighet att diskutera vetenskaplig arbetsmetodik och vad som menas med en vetenskaplig teori. Viktigt är att behandla de generella evolutionära mekanismerna för att få förståelse för hur evolutionen sker och att det är en pågående process.

Flera avsnitt om evolution. Efter Linné, s 4–12.

Intelligent Design - Om teorin som inte finns,
Bioscience explained, vol 4, nr 2, www.bioscience-explained.org.

Tidsbrickan ger goda möjligheter till reflektioner och diskussioner i elevgruppen.
Efter Linné, s 19.

Bi-lagan 3-2008:
Evolution på molekylnivå, s 19–21
Plattektonik, s 6–8
Spåra evolutionen. Spelet ger en utmärkt översikt över organismvärldens utveckling, se s 22–23. Spelet hämtas utan kostnad från Bioscience explained, vol 4, nr 2, www.bioscience-explained.org.
Ytterligare ett tärningsspel om organismvärldens utveckling beskrivs på s 12–13.
Kan slumpen designa? Övning på s 16-18.

 

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik
vid Uppsala universitet i samarbete med SLU (Sveriges lantbruksuniversitet),
Skolverket och Biologilärarnas förening.
www.bioresurs.uu.se