Hem
Tidningen Bi-lagan
Tema
Kurser
Inköp
Kontakter för skolan
Länkar
Säkerhet
Utmaningen
Nyhetsbrev
 



 Nationellt resurscentrum för
 biologi och bioteknik
 Box 592, 751 24 Uppsala
 tel. 018-471 50 65
 Vid Uppsala universitet i
 samarbete med SLU.
 Ett uppdrag av regeringen.
 e-post

   About us | Om oss | Webbkarta | Nytt på sajten
 

Välkommen till tema "Våra fem sinnen"

Här kan du välja mellan följande arbetsområden:
  • Våra sinnen
  • Känselsinnet
  • Synen
  • Hörseln
  • Färg och färgseende
  • Smak lukt och syn i samverkan

Det mål som du kommer att jobba mot med arbetsområdet "Våra fem sinnen" är,
Eleven skall:

  • känna till viktiga organ i den egna kroppen och deras funktion,
  • känna till vilka våra sinnen är och några av dess funktioner.
Dessutom kommer du att jobba både med en del andra ämnen och/eller elevernas sociala förmågor, beroende på vilka övningar du väljer. Vid de övningarna finns det en kort redovisning för vilka ämnen du bearbetar, förutom biologin, under rubriken: Vi jobbar också med.

Våra sinnen

Vi har fem sinnen, smak, lukt, syn, hörsel och känsel. Att vi ständigt använder våra sinnen för att registrera och tolka omgivningen är något vi inte alltid tänker på. Tänk dig att du skulle sakna ett sinne! Hur skulle du uppfatta världen då? Skulle det vara samma sak att ta en cykeltur på landet om du inte kunde känna doften av nyslaget gräs?

Fundera
Utan sinnen får inte nervsystemet någon information om förhållandena i kroppen och inte heller från världen utanför. Vilka sinnen uppfattar du att du använder mest? Försök tänka dig in i hur det skulle vara om du skadade ett sinne så att det slutade fungera.
Hur skulle det till exempel vara att sakna lukt- eller smaksinne?

Samarbeta
Bygg upp en hinderbana utomhus med det naturen erbjuder stenar, stockar med mera. Kanske finns en färdig hinderbana som ni kan använda. Lägg ut lappar vid varje hinder där det står vad man ska göra till exempel; -kryp under, -hoppa över eller -gå slalom. Jobba tre och tre och låt en ha ögonbindel, en ha öronproppar och en får inte tala. Nu gäller det för gruppen att ta sig genom hinderbanan.

Vi jobbar också med:
  • samarbete
  • motorik
  • I X-bi-lagan 2007 hittar du mer fakta om kommunikation med hjälp av sinnena.

    Känselsinnet

    Känselsinnet i huden består av känselkroppar och nervtrådar. De reagerar på värme, kyla, beröring, tryck och smärta. Det är olika platser på huden som uppfattar t. ex. kyla och värme. Med hjälp av hudsinnena kan vi genom att enbart känna på ett föremål beskriva det ganska väl. Lägg handen på en solvarm klippa eller stryk varsamt en katt över ryggen. Det är inte bara katten som njuter av beröringen, även du känner den mjuka lena pälsen mot handflatan och upplever en skön känsla. Den solvarma klippan ger dig också en känsla av välbehag. Känseln betyder mycket för upplevelsen. Vilket väljer du, att gå barfota på en grusgång eller över en blomsteräng?

    Sortera med hjälp av enbart känseln
    Placera fem olika föremål i en viss ordning. Låt en person med ögonbindel känna på dem. Blanda om ordningen och låt personen lägga dem i "rätt" ordning igen bara genom att känna sig fram. Alt. ha ett antal föremål med till exempel olika storlek eller grovlek. Uppgiften blir nu att sortera sakerna i storleksordning. Exempel på saker att känna på:

    • sandpapper av olika grovlek
    • olika naturföremål, kottar, stenar, barr, löv
    • grus, småsten, sand

    Känn och beskriv
    Stå i ring med händerna bakom ryggen. Alla får ett naturföremålföremål i sin hand som de sedan ska beskriva med så många adjektiv som möjligt. De andra föreslår vad det kan vara. Man kan också ge flera personer likadana föremål och när de tror sig ha det föremålet som beskrivs så går de och ställer sig bakom beskrivaren. Gissade de rätt?

    Vi jobbar också med:
  • Svenska, adjektiv och att beskriva
  • X-Bi-lagan 2007 hittar du mer fakta om känseln.

    Synen

    Ögat är hjärnans fönster mot omvärlden och med hjälp av synen upplever vi bland annat mörker och ljus, olika färger och rörelser. Samtidigt som du läser denna text uppfattar du också en hel del av det som händer runtomkring trots att du inte direkt tittar åt sidan.

    Hur långt åt sidan kan man se?
    För att undersöka det indirekta seendet kan man göra följande.
    Lägg en rockring på två stolsryggar och låt en person sitta mitt i ringen med ringen i ögonhöjd. Personen ska under hela försöket fixera en punkt rakt framför sig (sätt ett kryss på insidan av ringen). För sakta en penna utefter ringen, börja bakom den sittande personen och för pennan framåt. Markera det ställe på ringen där pennan först syns för personen som sitter i ringen. Fortsätt att föra pennan framåt och markera var färgen på pennan uppfattas. Gör försöket med olika färger på pennan och med olika försökspersoner. Jämför resultaten vid de olika tillfällena.

    Man kan göra samma försök ute. En person står mitt i en tänkt ring och en annan person står bakom och går sedan runt ringen. När syns han/hon för den i mitten?

    "Levande kamera"
    För att avgränsa delar av naturen och studera vissa saker i detalj kan man använda ett papper med ett hål på 5 x 7 cm i mitten. Det är bra om pappret är lite tjockare så att det blir stadigt att hålla i. Ta med "kameran" ut och se vilka motiv du kan se i din "kameralins". När du avskärmar det som finns runt omkring kommer du att upptäcka att sakerna ser annorlunda ut. Istället för att se ett helt träd med stam och lövverk så kan du till exempel fokusera på en liten del av stammen och upplevelsen blir en helt annan.

    Memory med olika ögon. X-Bi-lagan 2007 december
    Här ska du försöka para ihop bilden på en pupill med bilden på djuret den tillhör.

    I X-Bi-lagan 2007 s. 11-20 hittar du mer fakta om ögat.

    Hörseln

    Det är en tidig vårmorgon. Solen skiner och fåglarna kvittrar och du känner dig lugn och harmonisk. Tänk dig sedan att du står vid havet och hör ljudet av vågorna som slår in mot stranden. Det vi hör påverkar vårt humör och vår sinnesstämning och får oss att känna både glädje och sorg, harmoni och oro.

    Tillverka "ljudvågor"
    Fäst en ballong som du har klippt av änden på, över ena hålet på en toalettpappersrulle. Häng upp en bit aluminiumfolie en bit bort och rikta sedan rullens öppning mot folien. Spänn ut ballongen och släpp…luften "får fart" av trycket från ballongen och folien sätts i dallring. På liknande sätt sätter ljudvågor fart på våra trumhinnor.

    Lyssna efter föremål
    Lägg olika föremål i förslutna askar. Det kan vara saker från naturen, som kottar, stenar, barr eller små pinnar. Arbeta gruppvis. Genom att långsamt vicka fram och tillbaka eller skaka på askarna och lyssna på ljudet som uppstår ska man försöka få fram så mycket information som möjligt kring föremålet i asken.
    Ge varje grupp två uppgifter: att beskriva innehållet i askarna så noggrant som möjligt att hämta ett likadant föremål de tror finns i asken.
    För att underlätta kan man på en bricka lägga motsvarande föremål som finns i askarna, att välja bland. En variant är att fylla ett antal askar med likadana saker och ge i uppgift att hitta den kompis som har en ask med motsvarande innehåll, bara genom att skaka och lyssna.

    Vi jobbar också med:
  • Svenska, att beskriva
  • Räven och haren
    Barnen står i ring. I mitten finns några som har ögonbindel. En av dessa är räv och har en bjällra med ett dovt, mörkt ljud fäst kring benet. De andra är harar och har bjällror med ljusare ljud, knutna kring sina ben. Nu ska räven genom att lyssna sig fram efter hararnas bjällror, lyckas ta en hare och hararna ska försöka hålla sig undan för räven genom att lyssna efter hans bjällra. Cirkeln utgör en gräns och om någon hare eller räven är på väg ut ur cirkeln säger alla "cirkel" så att alla håller sig innanför gränsen. Om en hare blir tagen ställer han/hon sig i cirkeln.

    Vi jobbar också med:
  • Uppmärksamhet
  • I X-Bi-lagan 2007 s. 21-28 hittar du mer fakta om ljud.

    Färg och färgseende

    Naturen bjuder på färger av alla de slag. Tänk dig en blomstrande sommaräng eller en skogsdunge på hösten, i allt från mörkaste rött till ljust gult och sprakande orange! På vintern lyser snön vit och jagar mörkret på flykt. Färger betyder mycket för oss och för hur vi upplever omgivningen.

    Färgskivan
    Med en färgskiva kan man visa att vitt ljus består av regnbågens alla färger. Dela in en rund pappskiva, ca 10 cm i diameter, i 6 lika stora fält och färglägg fälten i följande ordning, rött, orange, gult, grönt, blått och violett. Gör två små hål med 1,5 cm mellanrum på var sida om skivans mittpunkt. Trä ett cirka en meter långt snöre genom de båda hålen. Bind ihop ändarna och trä en ögla genom varje pekfinger. Snurra skivan tills snöret är hårt tvinnat. Dra isär dina händer så att du får skivan att snurra fort. När skivan tappar fart, för ihop händerna för att sedan dra isär dem igen. Den ljusa färg man ser består av skivans alla färger.

    Vi jobbar också med:
  • Bild
  • Leta färger i naturen
    Upptäck färger i naturen. Lägg en mängd olikfärgade och mönstrade tygbitar i en hög. Arbeta i grupper och låt varje grupp välja en tygbit. Gå ut och hitta naturföremål som har samma färger som på tygbiten. Det går att hitta naturföremål i de flesta färger om man letar en stund.

    Vi jobbar också med:
  • Bild
  • Samarbete
  • I X-Bi-lagan 2007 s. 21-28 hittar du mer fakta om färgseende.

    Smak, lukt och syn i samverkan

    Det är viktigt hur det vi ska äta ser ut! Vem blir inte sugen att smaka på alla vackra, färgsprakande frukter i ett fruktstånd och det är inte en slump att mat på restaurang är upplagt på ett, för ögat, vackert sätt. Vi lockas av vackra, lysande färger. Hur är det i naturen? Vilken roll spelar färgen där? Insekter med starkt lysande färger signalerar "Varning! Jag är giftig." och blommornas färger lockar till sig insekter som hjälper till att sprida dess pollen.

    Fundera på
    Hos många djur har luktsinnet avgörande betydelse för överlevnad. Det hjälper djuret att upptäcka fiender, att söka föda, orientera sig och att hitta en partner. Människan har ett väl utvecklat luktsinne. I vilka situationer kan det även för oss vara av avgörande betydelse att vi kan skilja på olika lukter?

    Smak eller lukt?
    Om du inte känner lukten av eller ser det du stoppar i munnen. Vet du då vad det är du äter? Blanda olika frukter med kokt vitt ris, till exempel en blandning med hallon, en med banan och en med ananas. Mixa blandningarna med en mixerstav eller mixer till en slät massa. Låt försökspersoner som först både har ögonbindel och håller för näsan smaka på de olika blandningarna och beskriva smaken. Gör sedan om försöket med enbart ögonbindel och jämför beskrivningarna. Vilken betydelse har lukten för att kunna identifiera smaken i detta försök? Jämförelse kan göras med hur mat smakar när man är täppt i näsan.

    I X-Bi-lagan 2007 s. 21-28 hittar du mer fakta om sinnen som samverkar.