Hem
Tidningen Bi-lagan
Tema
Kurser
Inköp
Kontakter för skolan
Länkar
Säkerhet
Utmaningen
Nyhetsbrev
 



 Nationellt resurscentrum för
 biologi och bioteknik
 Box 592, 751 24 Uppsala
 tel. 018-471 50 65
 Vid Uppsala universitet i
 samarbete med SLU.
 Ett uppdrag av regeringen.
 e-post

   About us | Om oss | Webbkarta | Nytt på sajten
 

Välkommen till tema "Livsstil, kost och hälsa"

I förskolans och grundskolans styrdokument står det om att undervisningen ska ta upp livsstilsfrågor och hur vi ska göra för att må bra. I förskolan handlar det om vikten av att värna om hälsa och välbefinnande, medan det i grundskolans kursplaner för åk 1-6 blir mer specificerat. I det centrala innehållet i de naturorienterande ämnena, årskurs 1-3, står det att undervisningen ska behandla "betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer för att må bra". I det centrala innehållet i biologi, årskurs 4-6, handlar det dessutom om "beroendeframkallande medel" och "några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas".

Hur lyfter man dessa frågor och vad är det eleverna ska kunna? I kunskapskraven i Lgr 11, läggs stor vikt vid att eleverna kan berätta, diskutera och resonera kring frågor om hälsa och välbefinnande. Vi har samlat några övningar där eleverna får jobba praktiskt och där vi utgår från den värld eleverna lever i. Syftet är att eleverna ska få en inblick i hur vi kan påverka hälsan genom att välja hur vi lever. Använd övningarna som inspiration för dig som lärare för att hitta på egna sätt att lyfta dessa frågor eller använd dem "rakt av" som de presenteras här. Alla barn och grupper är olika och övningarna kan anpassas och göras om så att de passar just din grupp av elever.

Nedan presenteras två arbetsområden:

  • Smittspridning
  • Maten och världen

Smittspridning

- Atjooo!!!

- Prosit.

Håller du för munnen när du nyser eller hostar? Om du gör det, använder du handen eller nyser/hostar du i armvecket? Vad händer om du nyser i handen och sedan tar i handtaget på en dörr? Hur många personer kommer du att smitta?

Undersökningar

Med ett pulver som reflekterar UV-strålning och en UV-lampa går det att på ett konkret och tydligt sätt visa hur smitta sprids. Pensla lite pulver på till exempel ett dörrhandtag. Låt en person ta i handtaget och sedan hälsa med ett handslag på någon som i sin tur hälsar vidare. Gör en kedja av 3-4 personer. Gå in i ett mörkt rum och lys med hjälp av UV-lampan på händerna för att följa hur pulvret (smittan) har förts över från person till person.

Om man jobbar med äldre elever kan en konkret övning vara att pensla till exempel dörrhandtaget till klassrummet med UV-pulver på morgonen utan att eleverna vet om det. Undersök efter ett tag hur långt "smittan" har spridit sig.

Lite äldre elever kan också själva gruppvis planera en undersökning för att visa smittspridning där de använder pulver som reflekterar UV-strålning och UV-lampa. Eleverna diskuterar planeringen med läraren, genomför undersökningen och redovisar resultatet.

Utifrån de undersökningar som eleverna gjort kan man ta upp hur vårt beteende kan påverka smittspridning. Hur kan vi minska smittspridning och på vilket sätt kan kedjan brytas? Relevant i sammanhanget är att berätta om hur viktigt det är att tvätta händerna och hur en så enkel åtgärd minskar risken att smitta sprids.

Säkerhet

UV-pulvret är avsett för hygienundersökningar. Det kan användas på huden, men undvik att det bildas stoftmoln av pulvret som andas in. Använd UV-lampor som enbart avger UVA-strålning, exempelvis lampor avsedda för att granska sedlar. På www.bioresurs.uu.se/inkop hittar du företag som säljer UV-pulver och även information om UV-lampor.

X-Bi-lagan 2007 s. 11-20 handlar om smittspridning och undersökningar med UV-pulver.

Maten och världen

Om man ska arbeta med tema mat handlar det inte bara om att kroppen behöver energi för att fungera. Det handlar också om vilken typ av mat vi äter, var den kommer ifrån och hur den påverkar oss, andra och vår miljö.

Bi-lagan nr 2 2012 har tema mat och här finns förslag till olika vinklingar på detta tema.

Varifrån kommer maten?
Den mat vi stoppar i oss kommer från hela världen. Vi kan lätt få tag på exotiska frukter, tomater på vintern eller kött från Sydamerika. Är all mat nyttig, för oss, för dem som odlat och producerat och för miljön? Syftet med det här området är att eleverna ska ta reda på, diskutera och bli medvetna om varifrån maten de äter kommer och på vilket sätt den har producerats.

Se också Linnélektioner s 24-25

För yngre elever:
Låt eleverna berätta om sin favoriträtt. Kom överens om en rätt som alla tycker om. Dela upp rätten i sina beståndsdelar, så gott det går. Om de till exempel valt köttbullar och potatismos, ta reda på vad köttbullarna innehåller (lök, nötfärs, ströbröd, ägg med mera) och gör sedan på samma sätt med potatismoset. Skriv en lista med de olika ingredienserna och gör sedan ett studiebesök på en livsmedelsbutik. Sök rätt på de olika varorna på er lista och försök ta reda på varifrån ingredienserna kommer. Tillbaka på förskolan/skolan kan man titta på en världskarta och markera från vilka länder varorna kommer.

För äldre elever:
Låt eleverna berätta om sin favoriträtt. Säkert är det flera som har samma favoriträtt, som då kan bilda en grupp. Varje grupp delar upp rätten i sina beståndsdelar, så gott det går. Om de till exempel valt köttbullar och potatismos, ta reda på vad köttbullarna innehåller (lök, nötfärs, ströbröd, ägg med mera) och gör sedan på samma sätt med potatismoset. Ta sedan reda på var de olika ingredienserna är odlade, producerade och hur de transporterats. Eleverna kan använda internet, ta hjälp av böcker, titta på produkternas förpackningar, kontakta tillverkare eller besöka en livsmedelsbutik och prata med inköpsansvarig. De kan dokumentera sina iakttagelser med hjälp av till exempel fotografier, inspelningar och texter. Diskutera och resonera kring vad eleverna kommit fram till och vilka tankar de fått.

Lunch på skolan

På många förskolor och skolor har man infört en vegetarisk dag i veckan och många kommuner arbetar aktivt med att öka andelen ekologiska livsmedel. Vet eleverna varför? Vet de vad som ligger bakom besluten och vad det gör för skillnad för dem och för miljön?

För yngre barn;
Tillagningen av maten och måltiderna är tillfällen att ta tillvara på. Att laga mat tillsammans med barnen ger dem förståelse för vad som finns i maten och vad som faktiskt ligger på tallriken. Att sedan, vid matbordet, passa på att samtala om maten och var den kommer ifrån ger ytterligare en dimension.

Även med små barn kan man göra studiebesök i affären och på bondgården för att få en inblick i verksamheten. Det viktiga är att samtala med barnen, att hjälpa dem att få en relation till det vi äter.

För äldre barn:
Varför inte låta eleverna praktisera i skolköket, och då inte bara för att få en inblick i hur en skolrestaurang fungerar, utan också för att se var maten de äter kommer ifrån och vad den innehåller. De kan intervjua personalen kring exempelvis inköp och ekologisk mat.

Välj en dag i skolrestaurangen; vilken mat serveras och vilka ingredienser innehåller rätten? Ta reda på så mycket som möjligt om dagens mat. Vad händer med den mat som blir över eller det som eleverna slänger? Ju mer eleverna vet om maten och ju mer de får uppleva själva, desto lättare är det att få en relation till maten.

Besök en bondgård
"Intresset för det svenska lantbruket är rekordstort trots att många barn och ungdomar saknar en naturlig kontakt med de gröna näringarna. LRF Skolkontakt är din direktlänk mellan de gröna näringarna och matbordet." Så står det på Lantbrukarnas riksförbunds hemsida, www.lrf.se/Skola/

Här kan du både beställa skolmaterial, läsa om jordbruk och boka ett besök med din grupp/klass på en bondgård nära er.

Gör din egen mat
Finns det någon som har gjort eget smör som man sedan brett på egenhändigt bakat bröd, och inte minns detta? Ingen smörgås har någonsin smakat så gott! Eller varför inte göra egna chips över glöden efter en härlig brasa.

Smör

  • Häll vispgrädde i en bunke.
  • Vispa grädden till ett fint skum. Fortsätt vispa tills det bildas smörkulor.
  • Häll bort vätskan (kärnmjölken). Kvar blir smöret i små kulor. Smaksätt smöret med salt efter smak.

Fakta om smör
Smör ett naturligt fett som man framställer av pastöriserad grädde. Grädden kärnas, vilket innebär att fettet i grädden bearbetas så att det bildas smörkor Vätskan som bildas vid kärningen kallas kärnmjölk. Den tappar man av. Efter detta sköljs och saltas smörkornen, för att sedan arbetas ihop till färdigt smör i en process som kallas ältning.
Källa; www.svenskmjolk.se

Bröd över öppen eld - ett gott tunnbröd, ca 15 bitar

15 dl rågsikt
2 tsk salt
2 tsk bikarbonat
2 tsk brödkryddor
5 dl filmjölk
1 ½ dl sirap

Blanda de torra ingredienserna, tillsätt filmjölk och sirap. Dela i 15 bitar och tryck ut till platta kakor. Grädda på galler över öppen eld.

Färskost
Häll filmjölk i ett kaffefilter och låt stå över natten. På morgonen har vasslan runnit genom filtret och kvar i filtret finns ostmassan. Blanda i lite salt och krydda gärna med någon smak. Dill, paprika eller vitlök passar bra, men experimentera gärna med andra smaker, beroende på vad du tycker om.

Fakta om filmjölk
Filmjölk har syrats av bakterier. Bakteriernas metabolism ger mjölken en syrlig smak, och bakterierna gör även att mjölkens proteiner koagulerar, vilket gör filmjölken trögflytande.
Källa; Wikipedia

Keso

  1. Häll lite minimjölk i ett glas.
  2. Värm mjölken till kroppstemperatur (37C).
  3. Tillsätt några droppar löpe (kan inköpas på apotek).
  4. Iaktta hur mjölken koagulerar och skilj bort vätskan från klumparna som bildas.
I Bi-lagan nr 3 2010, s 20-22 "Vi gör smör, keso och kattmjölk" beskrivs olika undersökningar med utgångspunkt i mjölk.

Potatischips
Potatiships är ju gott men de man köper är ibland gjorda på potatisdeg eller har friterats i palmolja. Stora arealer regnskog avverkas idag för att ge plats åt oljepalmsplantage. Varför inte prova att göra egna chips av svensk ekologisk potatis!

Gör upp eld och låt det bildas en fin glödbädd. Tvätta potatisen med skalet på. Skär i tunna skivor och pensla med solrosolja på båda sidor. Salta efter smak. Lägg potatisskivorna på ett galler och placera det över glöden. Låt skivorna bli gyllenbruna på båda sidor. Ät och njut!

Fakta palmolja
Palmolja finns i mycket av det vi använder varje dag. Förutom i margarin, glass, chips, kakor och choklad finns det också palmolja i smink, tvål, tvättmedel och mycket annat. Ofta står det bara vegetabiliska oljor på förpackningarna.

Den svenska importen av palmolja kan uppskattas till ca 44 000 ton årligen. Merparten av oljan kommer från Malaysia och Indonesien. Med utgångspunkt i den genomsnittliga avkastningen i Malaysia innebär det att vi svenskar "lånar" en total yta på omkring 10 200 ha. Detta kan också uttryckas så att varje svensk "lånar" 11 kvadratmeter mark för att tillfredsställa sin konsumtion av palmolja.
Källa; www.wwf.se