Hem
Tidningen Bi-lagan
Tema
Kurser
Inköp
Kontakter för skolan
Länkar
Säkerhet
Utmaningen
Nyhetsbrev
 


Blåmes

 Nationellt resurscentrum för
 biologi och bioteknik
 Box 592, 751 24 Uppsala
 tel. 018-471 50 65
 Vid Uppsala universitet i
 samarbete med SLU.
 Ett uppdrag av regeringen.
 e-post

   About us | Om oss | Webbkarta | Nytt på sajten
 

Välkommen att anmäla din klass till 2014 års utmaning!

Du som undervisar i förskolan eller F-6, välkommen att delta i 2014 års utmaning från Bioresurs. Utmaningen handlar om att arbeta med fortplantning hos djur eller växter.

Anmälan

Du deltar i Bioresurs Utmaning 2014 genom att göra en anmälan, genomföra ett projekt kring fortplantning med din barngrupp eller klass och sedan skicka in en redovisning till oss på Bioresurs.

Vi förlänger anmälningstiden fram till 30 november 2014 för att ge fler möjlighet att vara med. Redovisningen skickas in senast 15 februari 2015. Länk till anmälningsformuläret med anvisningar finns nedan (eller se www.bioresurs.uu.se under länken Utmaningen till vänster på startsidan).

Dokumentera arbetet. Notera hur projektet genomförs, ta foton och sammanställ elevernas arbeten. När det är avslutat vill vi gärna ta del av elevmaterial i form av berättelser, teckningar, foton, kollage, dikter och sånger. OBS! Bilder skickas som separata bildfiler i originalformat (helst JPEG). Om bilder på barn skickas in ska föräldrarna ha gett skriftligt tillstånd för publicering i vår tidning Bi-lagan eller på webbsidorna www.bioresurs.uu.se och www.teknikochnatur.se. Redovisningarna ska vara oss tillhanda senast den 15 februari 2015. Maila till info@bioresurs.uu.se eller skicka till postadressen:

Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik
Box 592, 751 24 Uppsala

Priset för bra redovisningar och elevmaterial blir att de publiceras i vår tidning Bi-lagan och/eller på vår webbsida. Vi kommer att välja ut elevmaterial från olika åldersgrupper.

Anmälningsformulär »

Ur Kursplanen i biologi för gr 1-6 och Förskolans läroplan

Frågor kring fortplantning kommer in på många ställen i styrdokumenten och är grundläggande för förståelsen av många delar av biologiämnet. Ett urval av punkter från det centrala innehållet i grundskolans kursplan i biologi för åk 1-6 och från målformuleringar i läroplanen för förskolan når du via länken:

Från styrdokumenten »

Tips till Utmaningen

Vad är liv? I frågan ryms många olika aspekter på liv. Kanske räcker det med denna, ytligt sett, enkla fråga för att täcka in hela biologiämnet? När man försöker förklara och definiera vad som är liv är det centralt att förstå hur livet förs vidare i generation efter generation. Det handlar om fortplantningen, om de ärftliga egenskaperna som lagras i DNA och om variationen och anpassningarna hos organismerna.

Det finns mycket spännande att studera och undersöka. Hämta inspiration från bl.a. artiklar i Bi-lagan. Kalendern nr 2 2013 handlar i sin helhet om fortplantning. Månadsuppslagen innehåller exempel som rör fortplantningen hos växter, djur och svampar och många små praktiska försök och undersökningar beskrivs. Alla äldre nummer av Bi-lagan kan hämtas utan kostnad som pdf-filer från Bioresurs hemsida, Se länken Tidningen Bi-lagan på startsidan.

Se även Ett Myller av Liv under länken Tema på Bioresurs startsida. Här beskrivs olika naturtyper och de organismer som lever där.

Nedan finns exempel på organismer och uppgifter som barnen/eleverna kan arbeta med:

Kolla på växter

Att arbeta praktiskt med odling av växter i skolan är uppskattat av eleverna och ger goda möjligheter att uppfylla biologins kursplan om att elever ska genomföra egna undersökningar med naturvetenskapliga arbetsmetoder.

Fortplantningen hos växter kan gå till på olika sätt. För växter som har blommor och förökar sig med könlig fortplantning handlar det om blommornas utseende, anpassning till olika former av pollination, fröspridning och utveckling av en ny individ. Växter kan också föröka sig med könlös fortplantning, till exempel jordgubbsplantor som skickar ut revor, potatis som bildar stamknölar och krukväxter som förökas med sticklingar. Även mossors och ormbunksväxters fortplantning är intressant att studera och att jämföra med fortplantningen hos fröväxter.

Referenser till arbete med växter:

Bi-lagan nr 2 2013 (kalender). Forska med frön

Odla växter i klassrumsmiljö. Koppla biologin till matematiken genom att redovisa resultaten med enkla statistiska metoder.

Bi-lagan nr 2 2013 (kalender). Titta nära. Blomsterkransen »

Studera blommornas byggnad och hur fortplantningen hos blomväxter går till. Titta på pollen och upptäck variationen i pollenkornens utseende.

Bi-lagan nr 2 2013 (kalender). Evigt liv? Gå ut i naturen och studera variationen i växternas utseende, en variation som är grunden för det naturliga urvalet och evolutionen. Till exempel varierar blommornas utseende hos vitsippor och blåsippor när det gäller antal kronblad och deras form och färg.

Bi-lagan nr 2 2013 (kalender). Mystiska mossor. Mossors och ormbunksväxters fortplantning beskrivs tillsammans med odlingsmetoder.

Bi-lagan nr 2 2012 (kalender). Odla frukter och grönsaker

Bi-lagan nr 2 2010 (kalender). Upptäck odlad mångfald. Varifrån kommer äpplena

Bi-lagan nr 2 2009 (kalender) Frön och vatten

Extra-Bi-lagan 2008 (kalender). Potatis

Extra-Bi-lagan 2005 (kalender). Odla frön från skafferiet. Hur sprids växter

Linnélektioner. Idéhäfte 5. I Linnés spår »

Linnélektioner. Idéhäfte 2. Uteklassrummet, s sid 16-21 »

Bioresurs webbsida: Tema, Förskola, gr F-6 (se valda delar från vår och höst.

Bioresurs webbsida: Kardborreprojektet, ett samarbete mellan Bioresurs och Nationellt centrum för matematikutbildning

Naturens kalender »

Kolla på djur

Djur, som finns i vår närhet, uppvisar en stor variation i fortplantningsbeteende. Insekter och andra smådjur, fiskar, groddjur, fåglar och däggdjur, både vilda och husdjur, är alla intressanta studieobjekt. Välj arter som man kan iaktta i närmiljön.

Insekter kan ha fullständig eller ofullständig förvandling. Steklar, skalbaggar och fjärilar med flera grupper har fullständig förvandling och utvecklas via ägg, larv och puppa till fullbildad insekt, medan till exempel tvestjärtar, trollsländor och hopprätvingar, till exempel gräshoppor, har ofullständig förvandling där puppstadium saknas.

En annan aspekt att studera är könlig eller könlös fortplantning och vilka fördelar och nackdelar dessa fortplantningssätt har från evolutionär synpunkt. Många speciella lösningar finns. Exempelvis kan bladlöss och vandrande pinnar ha både könlös och könlig fortplantning. Det finns också djur som är hermafroditer, både hanar och honor samtidigt (se sista sidan). Ytterligare intressanta fortplantningssätt finner man hos de sociala insekterna som bin, getingar och myror.

Hur fungerar sexuell selektion och vilken betydelse har det för evolutionen av de arter som berörs? Varför ser hanar och honor olika ut även om de lever i samma miljö? Hos vilka arter skiljer sig honan och hanen märkbart åt och hos vilka är de nästan lika? Ja, det är ytterligare exempel på intressanta frågor att studera med utgångspunkt i fortplantning.

Referenser till arbete med djur:

Bi-lagan nr 2 2013 (kalender) Ägget - en smart förpackning

Följ grodornas fortplantning genom att ta in grodägg och studera utvecklingen.

Bi-lagan nr 2 2013 (kalender) Kapprustning bland fåglar

Lyssna på fågelläten och följ häckningen i fågelholkar i närheten av skolan.

Bi-lagan nr 2 2013 (kalender) Myror i brallan
Studera hur myrorna vaknar upp och börjar myllra på soluppvärmda myrstackar.

Bi-lagan nr 2 2013 (kalender). Fiskarnas fortplantning

Bi-lagan nr 3 2009 Evolutionsundervisning - med utgångspunkt i levande organismer, se s 20-21

Bi-lagan nr 2 2005. Hemma hos-reportage. Bygge av fågelholkar

Bioresurs webbsida: Tema, Förskola gr F-6, se Naturen, Vår, Fåglar

Bioresurs webbsida: Utmaningen 2013 handlade om fåglar, men de som inte redan har arbetat med fåglar eller som vill fördjupa fågeltemat kan välja att jobba med detta även i år. Se tips på undersökningar från Utmaningen 2013 som rör fåglar

Anmälningsformulär »