Hem
Tidningen Bi-lagan
Tema
Kurser
Inköp
Kontakter för skolan
Länkar
Säkerhet
Utmaningen
Nyhetsbrev
 


Buksimmare

 Nationellt resurscentrum för
 biologi och bioteknik
 Box 592, 751 24 Uppsala
 tel. 018-471 50 65
 Vid Uppsala universitet i
 samarbete med SLU.
 Ett uppdrag av regeringen.
 e-post

   About us | Om oss | Webbkarta | Nytt på sajten
 

Utmaningen 2016: Sortera och gruppera

Mer eller mindre omedvetet sorterar vi och kategoriserar. Skedar, knivar och gafflar läggs i olika fack i kökslådan och kläder sorteras efter olika ändamål. Ordning gör att vi får bättre överblick och gör det lättare att hitta.

Centralt inom biologi är att observera det vi ser i naturen och registrera variationen. Kursplanen för biologi i grundskolan handlar bland annat om att sortera och grupperna, en grundläggande metod inom naturvetenskap som är tillämplig i många sammanhang. Genom att sortera och gruppera tränas iakttagelseförmågan och eleverna lär sig att se variationen hos de levande organismerna. Detta är också utgångspunkt för att förstå evolutionen.

Låt barnen/eleverna undersöka växter och djur och diskutera med dem om vilka kriterier som fungerar bäst för att sortera och gruppera i olika kategorier. Titta också på hur forskare har grupperat växter och djur i floror och andra fälthandböcker.

 

Info om hur Utmaningen genomförs och anmälningsmöjlighet

Planera arbetet med utmaningen. Fyll i anmälningsformuläret nedan och skicka in. I formuläret noteras kontaktuppgifter och svar på nedanstående frågor (översiktlig planering):

  1. När börjar klassen eller barnen i förskolan arbeta med Utmaningen?
  2. Vilka möjligheter finns att genomföra arbetet i närheten av skolan/förskolan?
  3. Beskriv kort hur ni kommer att arbeta med Utmaningen.
  4. Beskriv kopplingen till förskolans/grundskolans styrdokument.

Gör noteringar under tiden som projektet genomförs, ta foton och sammanställ sedan elevernas arbeten. När arbetet är avslutat vill vi gärna ta del av delar av elevmaterialet i form av exempelvis berättelser, teckningar, foton, dikter och sånger. En sammanfattning skrivs också av läraren om hur arbetet har genomförts på cirka en halv till en A4-sida. Priset för bra redovisningar och elevmaterial blir att de publiceras i vår tidning Bi-lagan och/eller på vår webbsida. Vi kommer att välja ut elevmaterial från olika åldersgrupper. OBS! Bilder skickas som separata bildfiler i originalformat (helst JPEG). För bilder på barn krävs föräldrarnas tillstånd för publicering i vår tidning Bi-lagan och på webbsidorna www.bioresurs.uu.se och www.teknikochnatur.se.

Anmäl dig och din klass eller barngrupp senast 15 oktober 2016 via formuläret nedan. Redovisningarna, i form av elevmaterial och en sammanfattning av arbetet, behöver vi få senast den 15 februari. Maila redovisningarna till info@bioresurs.uu.se eller skicka till postadressen: Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, Box 592, 751 24 Uppsala

 

Ur styrdokumenten

Förskolan ska sträva efter att varje barn
- utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur…

Årskurs 1-3 Året runt i naturen:
- Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Årskurs 4-6 Biologins metoder och arbetssätt:
- Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas.

Att sortera och gruppera

Ett par inledande frågor att ta upp med eleverna är "Vad är levande?" och "Hur kan man veta att något är levande?" I skriften Att undervisa om Livscykler i skolår 1-5, framtagen av Björn Andersson och Eva Nyberg vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet, redovisas en undersökning av hur yngre elever tänker om vad som är levande (se sidan 15 ff). Här ser vi bland annat att solen uppfattas som levande av en majoritet av elever även i årskurs 5.

Låt eleverna börja med att sortera i levande och icke-levande exempelvis utifrån det som står i rapporten ovan. Följ sedan upp med att ta upp kännetecken för liv: organismer har celler, energi- och ämnesomsättning, de kan fortplanta sig, tillväxa och ärver egenskaper, samt reagerar på yttre stimuli. Men allt är inte lika självklart. I vilken kategori ska man placera till exempel en torr gul ärta? De flesta ärtor i ett paket som man köper i en livsmedelsaffär är levande, men en viss procentandel är döda. På fröpåsar anges alltid grobarheten i procent. Det går inte att se på det yttre om ärtan är levande, det är först när den har fått tillgång till tillräckligt mycket vatten som cellandningen kommer igång och den kan börja gro och därmed visas det om den är levande.

Hur kan barnens/elevernas förståelse för naturvetenskap fördjupas genom övningar i att sortera och gruppera? Prata med barnen/eleverna om kriterier för att sortera och gruppera växter och djur och låt dem sedan testa. Om eleverna ska träna på att arbeta vetenskapligt behöver man sedan diskutera vilka kriterier som är generella och fungerar om någon annan ska upprepa samma undersökning. Varför fungerar det inte från naturvetenskaplig synpunkt att sortera i till exempel söta och fula hundar? Hur kan man gruppera olika hundraser efter utseende genom att välja kriterier som är objektiva, tydliga och lätta att tillämpa? Exemplifiera med andra husdjur eller växter från närmiljön.

Sortera begrepp

Sortera begrepp och få en större förståelse för vad de innebär. Artikeln Elevaktiva arbetssätt i Bi-lagan nummer 3 2015 handlar om att träna begreppsförståelse och att använda begrepp i konkreta exempel. Det kan vara en förberedelse innan barnen/eleverna går ut och undersöker levande organismer.

Indelning av organismvärlden

Genom att gruppera organismer efter väl definierade egenskaper får man förståelse för organismvärlden. Organismerna delas in i tre huvudgrupper (domäner): Archaea (arkéer eller arkebakterier), Bacteria (bakterier eller eubakterier) och Eukarya (eukaryoter). Arkéer och bakterier består av encelliga organismer medan eukaryoter kan vara antingen encelliga eller flercelliga. För lägre åldrar i skolan är det nog mest intressant att titta på eukaryoter dit bland andra djur, växter och svampar hör, se släktträdet till vänster.

Sortera växter
Art - släkte - familj
Man brukar dela in organismer i ett hierarkiskt system med flera nivåer där de tre domänerna är högsta nivån. Gruppera några vanliga växter som går att finna i skolans närhet utifrån utifrån egenskaper som eleverna väljer. Välj helst arter som hör till ett fåtal växtfamiljer för att det ska bli lättare att se typiska karaktärer för en viss familj. Använd växtkorten (Blomman, Stjälk och bladens placering, Blad) för att identifiera egenskaper hos växter. Till exempel är arter inom växtfamiljerna korgblommiga växter, flockblomstriga växter och ärtväxter oftast lätta att placera i respektive familj. Gå sedan vidare och jämför med en flora hur växterna placerats i familj och släkte. Exempel på växtfamiljer som är lätta att känna igen och som innehåller vanliga arter finns i Linnélektioner, idéhäfte 5, sidorna 20-21 (Carl von Linnés sexualsystem) och sidorna 24-25 (modern indelning). I detta häfte finns också många fler tips på hur man kan arbeta med växter.

Sortera som Linné
Carl von Linné valde att gruppera växter efter ståndare och pistiller, en metod som är generell och i allmänhet ger samma resultat oberoende av person. Det är ett artificiellt system som inte är grundat i växternas släktskap och evolution, men på Linnés tid var det viktigt att kategorisera växterna för kunna att registrera nya arter. Idag vill man sortera organismer efter släktskap, vilket samtidigt innebär att man sorterar utifrån den evolutionära utvecklingen.

Sortera löv
Som logga för Utmaningen har vi valt blad från olika arter (se ovan). Vilka är arterna? (Från vänster syns ek, björk, asp och oxel.)

Vilka generella kriterier kan användas om man vill gruppera blad från olika trädarter? Enkla/sammansatta blad, flikiga/ej flikiga blad och släta/tandade kanter är användbara egenskaper för att kunna gruppera blad från olika trädarter. Det är också egenskaper som används om man vill identifiera en okänd trädart i en fälthandbok för träd.

Sortera svampar
Att gå ut i skogen på hösten och leta svampar brukar vara uppskattat av eleverna. Det blir en skattjakt där det gäller att hitta så många olika svampar som möjligt. Gruppera storsvamparna översiktligt i fingersvampar, taggsvampar, kantareller, soppar, tickor, skivlingar och buksvampar.

Sortera småkryp
På samma sätt som man kan gruppera växter kan man gruppera djur.Leta småkryp i olika miljöer. Ofta finns en bäck, damm eller något annat naturvatten i närheten av skolan där eleverna kan söka efter småkryp. Sortera efter likartat utseende och beteende: Hur många ben har djuren? Hur många vingar har de? Vilken färg och vilket mönster kan man se? Hur rör de sig? Är de rovdjur eller växtätare?

Räkna antalet ben hos grupper av leddjur och dela in i spindeldjur (8 ben), insekter (6 ben), kräftdjur (varierat antal ben, fler än föregående grupper) och mångfotingar (flest antal ben). Gruppera insekter i exempelvis fjärilar, tvåvingar (flugor och myggor), rätvingar (gräshoppor, vårtbitare och syrsor), steklar (bin, getingar, myror).

Variation som utgångspunkt för evolution

Som också anges i Skolverkets kommentarer till biologins kursplan blir övningar med att sortera och gruppera organismer en bra start för evolutionsundervisningen. Utgångspunkt för det urval som sker genom evolutionära processer är variationen i egenskaper. Börja därför med att titta på hur individer inom en art varierar. Exempelvis skiljer sig olika hundraser stort men hör ändå till samma art. Andra exempel är vitsippor och blåsippor där blommor inom arterna kan ha olika antal kronblad, med varierande färg och form, se Bioresurs hemsida, Bi-lagan nr 2 2013, månadsuppslaget för mars. Vilken betydelse kan olika egenskaper ha för hur bra en organism klarar sig från evolutionär synpunkt? Det handlar om hur stor avkomma en individ får och om avkomman når en ålder när de kan fortplanta sig.