Mål med arbetsområdet "Djuren på vintern"
Eleven skall:
- Känna till några i Sverige fritt levande djurs livsvillkor på vintern och hur de gör för att klara kyla samt vatten- och matbrist
- Känna till hur olika material isolerar mot kyla
Dessutom kommer du att jobba både med en del andra ämnen och/eller elevernas sociala förmågor, beroende på vilka övningar du väljer. Vid de övningarna finns det en kort redovisning för vilka ämnen du bearbetar, förutom biologin, under rubriken: Vi jobbar också med.
Älgen och musen
På vintern har djuren svårt att hålla värmen. En del väljer att flytta, fåglar flyger söderut, andra går i ide och ytterligare andra får tjockare päls på vintern. Vem kan hålla värmen bäst, en stor älg eller en liten mus?
Två burkar, en stor som symboliserar älgen och en liten som symboliserar musen, fylls med varmt vatten. Ställ ut burkarna och fundera över vilken som kommer att tappa värmen fortast, älgen eller musen? Ta in burkarna efter ca 15 min och kontrollera temperaturen med en termometer.
Älgen klarar kylan bättre eftersom den har mindre kroppsyta i förhållande till volymen än vad musen har.
Här arbetar man med volym och temperatur och får därmed på ett naturligt sätt med matematiken.
En annan variant av samma övning är:
Stor och liten, långsam och snabb
|
Hanna och Hannes
Fyll två flaskor (Hanna och Hannes) med handvarmt vatten. Mät med termometer så att ni får veta vilken temperatur vattnet håller. Sätt nu på Hannes kläder, t.ex. en yllevante och en yllemössa. Ställ ut båda flaskorna och fundera på vem som tappar mest värme. Gör hypoteser och mät temperaturen med jämna mellanrum. Temperaturerna kan ni föra upp på ett diagram för att tydligt se utvecklingen.
Prova att klä på Hannes olika typer av kläder, aluminiumfolie, bommulstyg, fleecetyg m.m.
Diskutera sedan hur djuren skyddar sig mot kylan och hur vi skyddar oss mot densamma, kläder på vintern, djurens pälsar o.s.v.
|
För att få syn på livet under snön kan du göra följande experiment:
Gräv ner en burk som du fyller med sprit. Lägg en masonitskiva på några klossar över burken, för att förhindra snön från att falla ner i den. Nu är det bara att vänta tills snön kommer och sedan vittja fällan. Vilka småkryp har ramlat ner i burken?
Obs! Om man jobbar med yngre barn måste man tänka på att det eventuellt kan finnas spillning av större skogsmus i det torra gräset under snön. I år är sorkfeber mycket utbrett, framförallt i norra Sverige, så iaktta viss försiktighet.
|
Djurgranen — vad gömmer sig bland barren?
I granen gömmer sig många små djur. Olika typer av spindlar lever bland barren. Här hittar du sätt att undersöka vilka invånare granen har, fast man inte ser dem direkt. Dessutom tips på hur man kan ta reda på hur gammal en gran är. På detta sätt arbetar du med biologi och matematik på samma gång.
Bi-lagan nr 2—2004 decemberuppslaget
|
Många fåglar väljer att flyga söderöver när vintern kommer och det blir svårt att hitta föda. Andra stannar kvar och de är tacksamma för ett fågelbord där de kan hitta mat trots att snön ligger djup.
Vid fågelbordet
Tips på hur du kan arbeta med ett fågelbord och dess besökare. Här får du även lite fakta kring näbbens form och hur den avgör fågelns matval.
Extra Bi-lagan 2005 januariuppslaget
Entitsleken
Entitan är en fågel som gillar att äta frön och den samlar ca 50 000 frön under en höst. De gömmer sina frön på olika ställen och är sedan väldigt duktiga på att hitta tillbaka till sina gömställen under vintern.
Nu finns det ju de som inte orkar samla själva utan istället tar från entitorna. Talgoxar snyltar gärna av entitornas förråd och ca 5% av entitornas insamlade vinterförråd försvinner.
Lägg en hög med solrosfrön på marken, det ska vara ca 15 frön/barn. Dela in barnen så att en fjärdedel är talgoxar och resten är entitor. Nu gäller det för entitorna att ta sig fram till fröhögen, plocka max två stycken och sedan springa ut och gömma dem någonstans inom lekområdet. Lagom lekområde brukar vara ca 15 m i diameter. Tillbaka till fröhögen igen, ta max två stycken, ut och göm. Samtidigt ska talgoxarna försöka se vart entitorna gömmer sina frön och ta sig dit och plundra. När fröhögen är slut så stannar leken upp. Nu är det dags för entitorna att gallra sina förråd. Hur många frön har de lyckats behålla och hur många har talgoxarna lyckats snylta åt sig? De som inte har tillräckligt många frön kommer inte att klara vintern. Bestäm antal frön som de måste ha för att överleva utifrån hur många de har återfunnit. Andelen fåglar som överlever vintern varierar från år till år beroende på hur hård vintern har varit, i genomsnitt överlever bara hälften av småfåglarna vintern i Sverige.
På sommaren lever rådjuren av örter och gräs. När vintern kommer och marken blir frusen får de svårt att hitta föda. De får då nöja sig med bark och knoppar. Att få tag på vatten kan också bli ett problem under vinterhalvåret.
Illustrera rådjurens problem med vatten, mat och skydd med följande aktivitet.
Rådjursleken
Dela in barnen i två grupper och låt dem ställa sig i två rader mitt e mot varandra. Den ena raden är rådjur medan den andra symboliserar resurserna vatten, mat och skydd. Nu ska de vända ryggen mot varandra och sedan bestämmer varje barn i rådjursledet, om man behöver mat, vatten eller skydd. Likadant gör det andra ledet, vilken resurs ska de symbolisera. Sedan på en given signal, vänder sig alla om och visar vad de valt genom att:
Vatten: håll händerna kupade under hakan
Mat: håll händerna på magen
Skydd: forma armar och händer till ett tak ovanför huvudet.
Nu gäller det för rådjuren att springa över och hämta det den behöver, mat hämtar mat o.s.v. De resurser som blir hämtade blir rådjur, medan de rådjur som inte hittar vad de behöver blir till resurs.
Det kommer nu att bölja fram och tillbaka. Ibland blir det ont om resurser och då är det flera rådjur som inte klarar sig medan om det finns många resurser, då klarar sig många rådjur. En bra övning för att få igång en diskussion kring djurens behov på vintern och kring hur det kommer sig att det dör många rådjur vissa vintrar.
Naturdetektiverna spårar — vem har varit i farten?
När snön ligger vit är det lätt att hitta spår efter djur men även om marken är bar kan man hitta olika spår och spårtecken. Hur kan man se att hackspetten har mumsat på kotten? Här får du också veta hur man kan göra gipsavgjutningar av spår man hittar på fuktig mark.
Bi-lagan nr 2 2004 novemberuppslaget
|