Fjällräv

Fjällräven är tyvärr starkt hotad i Sverige. I slutet av 1990-talet fanns endast cirka 25—30 vuxna individer kvar i Sverige, och risken är då stor att fjällrävarna snart är helt utrotade. Sedan 1999 finns därför ett speciellt åtgärdsprogram där Naturvårdsverket försöker hjälpa fjällräven. Sommaren 2001 tändes ett litet hopp. Då föddes fler valpar än det gjort sedan i början av 1980-talet. 90 valpar i sammanlagt 9 kullar föddes.

Fjällräv - Alopex lagopus
På hösten byter de flesta svenska fjällrävar till en tät och ljus vinterpäls. Några få procent får en päls som är lika tät men blågrå och därför ganska lik sommarpälsen.

Krisen är långt ifrån över — en enda god sommar räcker inte. Att kullarna blev fler och större 2001 berodde på att det var ett lämmelår då, dvs tillgången på smågnagare ökade. Det var alltså gott om lämlar och sorkar som fjällräven lever av och kan mata sina ungar med. Sedan 1982 har lämmelåren i princip upphört. Fjällräven har även problem att hitta mat på vintern eftersom den då lever mer av vad andra större rovdjur lämnar efter sig. Men det är färre döda djur numera därför att rovdjuren (varg, lodjur och järv) minskat i fjällrävstrakter. Däremot har rödräven ökat där och konkurrerar om föda och lyor.

De åtgärder som genomförs är för att hejda den nedåtgående trenden är:

  • Stödutfodring vinter- och sommartid. >
  • Inventering av lyor och kullar.
  • Jakt på rödräv i vissa fjällrävsområden för att hålla den på avstånd.
  • Områdesskydd, t.ex. avlyses småviltjakten i fjällrävsrevir. Det ska hindra störningar och säkra födan.
  • Information och kunskapsbyggnad. Genom information ökar människors förståelse för de åtgärder som behövs för att arten ska överleva.
  • Via länken nedan kan du lära mer om skyddet av fjällräv.
    Projektet »

    Tillbakspil