ormarloggan
 

Här nedan hittar du frågor och svar om våra svenska arter av ormar.


Vilka arter av ormar finns i Sverige?

Det finns tre arter av ormar i Sverige: huggormen (Vipera berus på latin), snoken (Natrix natrix) och hasselsnoken (Coronella austriaca). Huggorm hör till familjen huggormar (Viperidae) medan snok och hasselsnok hör till familjen snokar (Colubridae).

På sista tiden har det kommit rapporter om att en art av strumpebandssnokar (rödsidig strumpebandssnok — släktet Thamnophis) etablerat sig i Halland. Det är snokar (colubrider) ifrån Nordamerika, som kommer från de norra delarna av kontinenten och är vana vid kallt klimat, så de kan tänkas klara sig kvar här. De är oftast svarta med gula och/eller röda ränder. De är inte giftiga utan helt ofarliga och livnär sig — precis som snoken — främst av vattenlevande djur som fisk och grodor.

Hur ser man skillnad på de svenska arterna av ormar?

Hasselsnoken har en ljusbrun grundfärg och två längsgående rader med mörka fläckar på ryggen. Den har ett litet huvud och för ett tillbakadraget liv bland stenar och snår. Den finns bara i södra delen Sverige.

Huggormen har oftast en relativt ljus grundfärg med ett mörkt vindlande band längs ryggen. Oftast är grundfärgen ljusbrun och bandet mörkbrunt. På nyömsade hannar (dvs hannar som just bytt skinn) kan grundfärgen vara silvergrå och bandet svart. Tjusigt! Det finns också helsvarta — melanistiska — individer, speciellt vanliga är dessa längs våra kuster och på öar.

Snokens grundfärg kan variera från gröngrå till brun eller ibland svart. De har nästan alltid två ljusa fläckar i nacken. På ovansidan längs ryggen finns ofta små mörka fläckar utspridda. På Gotland finns även helsvarta individer utan fläckar.

Hasselsnok - Coronella austriacaSnok - Natrix natrixHuggorm - Vipera berus
Hasselsnok                          Snok                                 Huggorm

När man hastigt stöter på en orm så kan det vara svårt att hinna se vad det är för art. Eftersom hasselsnoken är så ovanlig i Sverige så kan man nästa alltid utesluta den. Snok eller huggorm alltså. Ormens beteende kan skvallra om arttillhörigheten — snokar flyr oftast tidigt när de blir störda medan huggormar gärna ligger kvar lite längre. En huggorm kan man ibland komma ett par meter ifrån innan den sticker, snoken ringlar iväg innan man ens upptäckt den — ofta ser man bara när svansen försvinner in i gräset. Snoken rör sig snabbare och gracilare än en huggormen som inte är särskilt snabb. Snokarna är också oftast smalare än huggormarna.

Snok som låtsas vara död - Natrix natrixTittar man närmare på en huggorm och en snok ser man även andra skillnader. Snoken har runda pupiller och stora fjäll på huvudet, medan huggormen har vertikala pupiller och små fjäll. Huggormar ligger ibland och väser i ett försök att skrämma bort inkräktare medan snokar har andra sätt att avskräcka. Dels kan de spruta ut ett illaluktande sekret, som verkligen stinker. Sen kan de ibland — om man petar på dem t.ex. — rulla runt på rygg och spela döda. Vänder man på dem då så rullar de snabbt över på rygg igen. Det är roliga djur, snokar!

Till sist: hittar man ett ormskinn kan man försöka se vem som var ägaren till det. Om det stora fjället på undersidan precis framför kloaken är helt så var det en huggorm, om det är delat så var det en snok.

 

Hur ser man skillnad på hannar och honor av ormar?

Ormhonor har en kort, jämnt avsmalnande stjärt (delen från kloaken och bakåt), medan hannarna har en längre stjärt som först blir något bredare strax bakom kloaken innan den avsmalnar bakåt.

 

Är det sant att ormarna föder sina ungar hängande i ett träd?

Nej, det gör dom inte. Däremot kan de ibland krypa över låga grenar i buskar o.dyl. för att hjälpa till att klämma ut ungarna eller äggen.

 

Är alla svenska arter giftiga?

Nej, det är bara huggormen som är giftig. Alla ormar har tänder, men av de svenska arterna är det bara huggormen som har de långa gifttänderna i överkäken. Giftet produceras i körtlar i nacken och leds fram till tänderna via kärl i överkäken. Det rinner sedan ut från tandspetsen genom ett smalt rör i tanden. Giftet är för övrigt en blandning av olika enzymer och liknar magsaften. Det har två funktioner, dels att döda bytet och dels att påskynda nedbrytningen av bytet efter att det är svalt.

 

När kommer ormarna fram efter vintern?

Egentligen kan de komma ut när som helst då det blir tillräckligt varmt. Normalt är kanske att de första ormarna syns i södra Sverige från slutet av februari. Då ligger de uppe i solskenet någon timme innan de drar sig ner igen. De första ormarna man ser är i de allra flesta fall hannar. De har mer bråttom att få igång sin ämnesomsättning eftersom de måste hinna få sina spermier mogna innan honorna kommer fram senare på våren.

 

Är kopparormen en orm?

Nej, det är en benlös ödla. Den borde alltså heta kopparödla istället — vilket den ju strängt taget gör också. Om man titta noga så ser man att kopparödlan blinkar ibland — den har alltså ögonlock och det har inte ormar. Tar man sen upp en kopparödla och vänder på den så ser man att den har små fjäll även på undersidan — precis som på ovansidan. Ormar har (nästan alltid) extra stora och breda fjäll på undersidan.

 

Övervintrar ormarna många tillsammans?

Det varierar efter hur gott om bra övervintringsplatser det finns. Är det ont om sådana platser så kan ormarna mycket väl samsas om en bra plats. Här kan man även hitta ödlor och andra djur.

 

Var övervintrar ormarna?

Nere i marken, på sådant djup att de inte riskerar att frysa ihjäl. En orm klarar bara ca en halvtimme i minusgrader innan den dör. Idealiska övervintringsmarker är en sydsluttning med inte alltför mycket vegetation så att marken snabbt värms upp på våren. Själva hålet kan vara en sorkhåla eller en utvidgning bland rötterna till något träd.

 

Vad äter ormar?

Huggormar äter främst sorkar och grodor. I andra delar av dess stora utbredningsområde rapporteras det att insekter är viktiga bytesdjur. Snokar lever av fiskar och grodor, men kan även ta paddor vilket huggormar aldrig gör. Hasselsnokar äter sorkar, insekter, ödlor och andra ormar — även huggormar. De små ormarna av våra tre arter äter små individer av bytesdjuren.

 

Finns det mycket orm i Sverige?

Tja, åtminstone på vissa platser gör det det. Runt samhällen och städer är det nog lite dåligt med orm många gånger, men i exempelvis skärgården finns det ganska mycket orm — främst huggorm, men även snok. Hasselsnoken är en värmekrävande art och är inte vanlig någonstans i Sverige då klimatet här är alltför kallt.

 

Tar ormföräldrarna hand om sina ungar efter födseln?

Nej, det gör de inte. Efter parningen på våren skiljs hane och hona åt och dom har sedan inget med varandra att göra (tills nästa parningssäsong åtminstone). Snokar lägger efter några månader sina ägg och bryr sig sedan inte om dem något mer. Huggorm och hasselsnok bär på ungarna några månader och föder dem på sensommaren. Därefter får ungarna klara sig själva, vilket de också gör utan problem.

 

Hur kan man bli av med ormar från sin trädgård?

Man kan bära bort dem — om man vågar. Då rekommenderar jag rejäla handskar på händerna — gärna motorcykelhandskar som är mycket kraftiga och tjocka. Trädgårdshandskar är för tunna — sådana biter de igenom. Eftersom huggormar är giftiga så ska man vara mycket försiktig när man fångar dem. Med hjälp av en pinne, håv, kratta eller något annat långt redskap kan man försöka lyfta upp dem. Försiktigt! Stoppa sedan ormen i en hink (med lock helst) eller i en påse som kan knytas åt ordentligt. Då håller den sig lugn. Sen kan du gå iväg med den, åtminstone 300—400 meter — helst mer. Släpp den på en plats där den kan tänkas trivas så ökar chansen att den stannar; huggormar exempelvis i en skogskant eller på en äng, snokar i närheten av vatten.

Vågar man inte försöka fånga dem så får man försöka skrämma bort dem istället. Stör dem så mycket som möjligt så tröttnar de kanske på er till slut och kryper iväg till grannen istället. Om ni sen försöker att hålla trädgården kortklippt så trivs de inte riktigt hos er heller, och håller sig borta i fortsättningen också.

Ett trevligt sätt är att se till att det finns igelkottar på tomten. De äter ormar så då har man en egen ormjägare hemma. Biologisk bekämpning kallas det.

 

Är det sant att man håller ormar borta med snus eller myror?

Ingen aning — jag har aldrig testat… men jag tvivlar på det, måste jag säga.

 

Hur stora kan våra svenska ormar bli?

Rent generellt kan man väl säga att en hasselsnok maximalt kan bli ca 70 cm, en huggorm ca 90 cm och en snok omkring 120 cm lång. Det är dock väldigt sällan de får leva så länge att de hinner bli så stora. Ormar växer nämligen mer eller mindre hela livet och för att kunna uppnå dessa längder måste de kanske ha en 15—20 år på sig. Få ormar har lyckan att uppnå denna aktningsvärda ålder — många faror lurar på stigen för en orm.

 

Är ormar fridlysta i Sverige?

Japp, från och med år 2000 är alla grod- och kräldjur i Sverige fridlysta.

 

 

HUGGORMAR

När föder huggormarna sina ungar?

Huggormarna föder levande ungar så det dröjer ganska länge innan de är färdiga att födas. Parningen sker i slutet av april till slutet av maj och beroende på vädret under sommaren kan födseln ske från slutet av juli till slutet av augusti. Varma och soliga somrar föds de tidigare, eftersom honans ämnesomsättning då är högre och ungarna växer fortare. Detsamma gäller för hasselsnoken. Snok lägger till skillnad från dessa arter ägg och detta sker i regel i början av juli. Äggen utvecklas sedan under några veckor och kläcks i juli/augusti.

 

Är det sant att ungarna är giftigare än de vuxna huggormarna?

Nej, det finns det inga undersökningar som har visat. Det finns väl heller ingen anledning till varför de skulle vara giftigare, och finns det ingen anledning till att det ska vara på ett visst sätt i naturen så brukar det inte vara så heller.

 

Får melanistiska (svarta) huggormar melanistiska ungar och normalfärgade (sicksack-mönstrade) normalfärgade ungar?

Nej, normalfärgade honor kan få både normalfärgade och svarta ungar, och svarta honor kan få ungar av båda typerna också. Men, nästan alla ungar — säkert över 98% — föds normalfärgade. De flesta behåller sin färg men en del av dem blir mörkare med åren. Genetiken bakom hur detta fungerar är ännu inte utredd.

 

Hur fungerar huggormarnas gift?

Giftet består av en blandning av olika enzymer och verkar i första hand på blodet och blodkärlen. Det förstör blodkropparna och det gör så att de fina blodkärlen — kapillärerna — går sönder och blod rinner ut i omgivande vävnader. Bytet dör ofta av inre blödningar. Giftet har också en effekt på nervcellerna så att de slutar vidarebefordra signaler. Detta kan leda till att hjärtat eller andningen på bytesdjuret slutar fungera.

Giftets inverkan på oss människor är i princip densamma, men har naturligtvis oftast mindre skadlig verkan än på en liten sork. Inre blödning kring bitstället — med "blåmärke" som följd — är i det närmaste obligatoriskt. Giftet har också en tendens till att sprida sig i lymfkärlen vilket ofta leder till svullnad. Ett bett i ett finger kan leda till att hela armen svullnar upp. Detta kan ofta göra rejält ont! (Tro mig — jag vet!) Giftet kan i vissa fall leda till allergichock vilket kan vara allvarligt. Problem med lever och njurar kan också förekomma hos en del drabbade. Det har hänt att människor dött p.g.a. huggormsbett.

Kommer man in till sjukhuset och har blivit huggormsbiten brukar de ge kortison. Det är för att dämpa svullnaden. De kan ibland även ge dropp och vill helst behålla offret (patienten) kvar för observation något dygn eller så. Man gav inte serum mot huggormsbett under lång tid. Det visade sig att fler människor brev sjuka av serumet än som blev sjuka av ormbettet så då slutade man med det. Listigt gjort tycker jag... Numera finns det dock bättre serum.

Det händer ibland att personer som blivit huggormsbitna inte får några symptom alls. De är inte immuna mot giftet utan det beror säkert på att ormen aldrig sprutade in något gift. Man talar då om "torra" bett. Ormar kan nämligen själva bestämma om de ska spruta in något gift eller inte, och när de försvarar sig så väljer de ofta att inte slösa på sitt gift. Listigt gjort det också, tycker jag...

 

Är det ungarna eller honan som kallas för äsping?

Jag, och de flesta andra, använder ordet äsping om ungarna, men i vissa delar av landet lär ordet användas för honan.

 

Hur gammal kan en huggorm bli?

Enligt en engelsk undersökning kan huggormar bli minst 20 år. Jag skulle tro att den siffran i princip gäller för de andra två svenska arterna av ormar också. Slipper de bara att bli ihjälslagna av oss människor eller attackerade av något djur så finns chansen att de kan bli äldre (och större) än vad många tror.

 

Kan huggormar simma?

Jajamensan! Mycket bra dessutom.

 

Kan huggormar klättra i träd?

Jajamensan! Hyfsat bra.

Huggorm - Vipera berus i contortatall - Pinus contorta
Huggormar kan klättra men gör det sällan.

Kan huggormar flyga?

Nä skärpning nu! Det är klart att de inte kan.

 

Är man säker för huggormar om man har gummistövlar på sig?

Ja, det är man. Det kan de inte bita igenom.

 

Vad händer om man blir biten av en huggorm?

Då gör det attans ont! (För en utvidgning i ämnet se här.)

 

 

ORMAR I VÄRLDEN

Hur många arter av ormar finns det i världen?

Omkring 3000 stycken. Dessa är uppdelade i ca 15 familjer. Den familj som innehåller absolut flest arter är familjen snokar (Colubridae) med omkring 1800 arter. De flesta av dessa är ogiftiga, men några giftiga förekommer också som exempelvis den afrikanska boomslangen.
Jämfört med snokarna är de därnäst största familjerna artfattiga. Familjen huggormar (Viperidae) och familjen giftsnokar (Elapidae) består båda av ca 200 arter. Till viperider räknas huggormar, lansormar och skallerormar, medan elapiderna innefattar kobror, korallormar, havsormar och mambor bland annat.

 

Vilken är världens farligaste orm?

Den australiensiska taipanen (Oxyuranus scutellatus) anses vara en av de giftigaste arterna i världen. Den är också stor och producerar mycket gift men den lever i glesbefolkade områden så den orsakar inte så många dödsfall ändå.

Russells huggorm (Daboia russelii) lever däremot i mycket tättbefolkade områden från Iran österut till Vietnam. Den är dessutom stor, mycket giftig och dessutom aggressiv — en synnerligen otrevlig kombination av egenskaper. Den dödar tyvärr många människor varje år.

En annan mycket farlig art kallas sandrasselhuggorm på svenska — Echis carinatus på latin. Den är ganska liten, upp till 80 cm, men är väldigt giftig, mycket vanlig inom sitt utbredningsområde (torra områden i Nordafrika, Mellanöstern, Indien och Sri Lanka), synnerligen aggressiv och har den otrevliga vanan att gräva ner sig några centimeter under sand så den inte syns. Den lägger också många tusen liv på sitt samvete varje år.

Korallormarna från Syd- och Mellanamerika har även de ett starkt gift. Men de är inte speciellt aggressiva och biter inte gärna så risken att falla offer för dem är liten. Detsamma gäller havsormar.

 

Vilken är världens största orm?

Längst av alla jordens ormar blir nätpyton (Python reticulatus) med upp till 10 meter. Anakondan (Eunectes murinus) blir inte riktigt lika lång men är å andra sidan den tyngsta av jordens ormar med en maximal matchvikt på ca 250 kg.

 

Vilken är världens minsta orm?

Det finns flera mycket oansenliga tropiska arter som lever ett tillbakadraget grävande liv nere i regnskogens markskikt. Trådormar, maskormar och blindormar hör hit. De minsta av dessa är endast några centimeter långa — liknar maskar faktiskt.

 

/Lars Erik Lindell
SLU


 

Andra huggormssidor

www.janhagen.com/lasse/snake.htm

Tillbakspil