Träkol framställdes förr i s.k. kolmilor. (Dessa fick ofta kvinnonamn, som på bilden ovan.) Man ställde stora mängder ved på högkant och täckte alltsammans med granris, mossa, jord och kolstybb. Sedan tände man milan längst ner i mitten och släppte bara in så mycket luft att elden pyrde. Då fick man en s.k. torrdestillation, vilken resulterade i rent kol och en stor mängd gaser, huvudsakligen vattenånga. Arbetet med att hålla milan så att den varken slocknade eller flammade upp krävde stor yrkesskicklighet men var också mycket riskabelt. Många kolare omkom när de försökte täta milan upptill efter att den flammat upp. En mila brann i ca 14 dagar innan kolet var klart.
|
